Fuller's Vintage Ale 2010

Fuller's Vintage Ale 2010
8.5%
50 cl
Det egna ölskåpet
England
Provad 2013-10-23

Lageröl? Lagrat öl! Jag älskar vällagrat öl, och fick för ett tag sedan nöjet att prova en BrewDog Chaos Theory som var ett år förbi sitt bästföredatum. Fuller's Vintage Ale 2010 börjar närma sig sitt bästföredatum, men klarar ett antal år till, och jag har för inte så länge sett 2006 cirkulera på pubar och liknande.


Doft:
Djup och väldigt komplex doft med stora drivor med torkade frukter. Lätt oxiderade drag, som dock inte är på väg att ta över ännu, ger ytterligare djup. Lätta toner av florsocker ser till att bibehålla en viss ungdomlig fräschör och lättare elegans i ölet, så att det inte blir för tungt och tappar styrfarten.

Smak:
Precis lika magnifik som doften utlovar, om inte ännu bättre. Beskan som inte finns i doften ger ytterligare en dimension, som harmonierar perfekt med sötman och komplexiteten från de torkade tropiska frukterna som finns i så stort överflöd. En nötighet skapar en stabil botten, med en skön balans mellan söt- och bittermandel. Avslutas med en lång eftersmak som domineras av mjuk smörkola med tunt täcke med kakao.

Summering:
Stor, djup, komplex och fantastisk. Ett bevis på att Fullers årgångsöler duger mycket väl till lagring.

Ballast Point Sculpin IPA

Ballast Point Sculpin IPA
7%
35.5 cl
Det egna ölskåpet
USA
Provad 2013-10-22

Ballast Point har hittills varit relativt svagt representerade i Sverige, men har nu kommit med en hel del, framförallt till restauranger och pubar.


Doft:
Tydlig humlekaraktär med stora mängder tropisk frukt, framförallt ananas och mango. Det finns även kryddiga drag och något som påminner om marmeladkulor, samt pajskal. Lätt och elegant, samtidigt som den är kraftfull i doften.

Smak:
Markerad beska, med lite bittermandel och blodgrape, samt citrusskal, nypressad limesaft och lite drag av kryddpeppar och chilipulver. Eftersmaken är lång och domineras av pomeransskal och lite mandelmassa.

Summering:
Välbalanserad och stilren amerikans IPA, men kroppen är inte riktigt fyllig nog för att motivera en alkoholhalt på 7%.

Deschutes Red Chair NWPA

Deschutes Red Chair NWPA
6.2%
35.5 cl
Det egna ölskåpet
USA
Provad 2013-10-15

Deschutes Brewery i Bend, Oregon tillhör den gamla skolans microbryggerier, etablerat redan 1988, och detta öl marknadsförs som mindre humlat än sina landsmäns microbrygda öl.


Doft:
Tydligt maltig profil, med mycket torkade frukter, samt en liten lätt överton med lite limeskal. Parfymerad och blommig på ett sätt som för tankarna till Gewürztraminer från Alsace, med toner som drar mot lite fläder och litchifrukt. Druvig och elegant.

Smak:
Mogna gråpäron och en lite jordig karaktär bryts upp i en lättare och friskare mitt av smaken, som drar över mot den druviga karaktären, med lite kryddiga stråk. Påminner i vissa drag, med sin syra och blommighet om Rosée d'Hibiscus. Relativt lång eftersmak, med en lågmäld beska och en söt maltighet.

Summering:
Skolboksexempel i hur man gör ett karaktärsfullt och smakrikt öl utan att gå rakt till en djupdykning i humlesäckarna.

Lagunitas Hop Stoopid

Lagunitas Hop Stoopid
8 %
65 cl
Det egna ölskåpet
USA
Provad 2013-10-12

102 IBU säger väl det mesta. Texten på etiketten, som för övrigt är så kreativ och konstig så att ölen är värd att köpa bara därför, hävdar att personen som provdrack den tappade allt hår för att den var så bitter. Verkar inte riktigt rimligt, men vem vet?


Doft:
Gräsiga, fräscha toner och en stor smäll av citrus med pomeransskal i spetsen, och drag av kryddnejlikor och kardemumma slår mot en så fort man stoppar näsan i glaset. Det börjar bra! En aning banan, och beskan slår igenom redan i doften, med lite lagom träiga och jordiga brittiska humletoner. Nästan lite rökiga charkuteritoner när man doftar på djupet.

Smak:
Nog är den besk, alltid. Rejält besk och nästan oljig i sin fyllighet. Fortsatt fräsch i sin gräsighet, men pomeransen återfinns mest i beskan, och citrustonerna från doften övergår mer till nypressad limesaft. I eftersmaken så har vi främst en lång, markerad, slingrande beska, men något så oväntat som drag av blåbärssoppa! Aldrig varit med om något liknande i en öl. Annat än just blåbärsöl, såklart. Eftersmaken är mycket lång, och domineras av en långsamt avklingande beska.

Summering:
Muskelöl av amerikanskt snitt, som om möjligt är ännu kraftigare än vad man brukar förvänta sig från Lagunitas.

Mikkeller K:rlek Höst/Vinter 2012

Mikkeller K:rlek Höst/Vinter 2012
6.2%
33 cl
Det egna ölskåpet
Danmark/Belgien
Provad 2013-10-10

Vi gräver fram en gammal goding från de bakre delarna av ölskåpet. Som så ofta, både förr och senare, så är detta öl bryggt hos De Proef i Belgien, som i övrigt samarbetar med till exempel Omnipollo.


Doft:
Mjuk, relativt mogen doft, med lite torkade frukter och en mild ton av ljunghonung. Malten slår igenom i doften på ett lovande sätt. Angenämt gräsig och lite drag av halm. En aning kryddig.


Smak:
Inledningsvis maltsöt och ganska blommig med drag av viol och lavendel. Torkade persikor och aprikoser, friska halmdrag och en välintegrerad beska. En medellång eftersmak domineras av en lite söt, nästan vörtliknande maltkaraktär, och en pigg men balanserad gräsighet.

Summering:
Jag är lite oklar på en den faktiskt har vunnit på att stå ett tag och därmed, mer eller mindre medvetet, lagrats ett år. Den har inte samma fräschör som K:rlek brukar ha, men å andra sidan så finns ett trevligt djup i smaken.

Chimay Dorée Goud

Chimay Dorée Goud
4.8%
33 cl
Det egna ölskåpet
Belgien
Provad 2013-10-07

Ett öl som vanligtvis varit reserverat för Chimay-klostrets munkar. De har alltså inte så roligt så att de bara dricker den blåa varianten, utan får till vardags nöja sig med något lite svagare.


Doft:
Tydligt belgisk jästkaraktär med ett visst mustigt, nästan svampliknande drag, och en påtaglig fruktighet. Kryddig, med ett stråk av inbjudande, aromatisk vete.

Smak:
Domineras fortfarande i stora drag av jästens sötma och syra, men balanseras av en lite jordig och mustig humlebeska. Får lite extra skjuts av vetet som lättar upp lite och skänker lite ytterligare syra. Väldigt belgisk i sin stil, med mycket av den banandominerade fruktighet och de lite pepprigt kryddiga som man inte sällan hittar i en ljus belgare.

Summering:
Duger det åt munkarna så duger det åt mig. Välbalanserat och mycket trevligt.